NO - grupparbete med muntlig presentation

Jag kommer att bedöma hur var och en i gruppen framför innehållet i er presentation i NO. Själva innehållet bedömer Malin.

I min bedömning tittar jag på kunskapskraven här nedanför:

Kunskapskrav för E Kunskapskrav för C               Kunskapskrav för A

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med välfungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Du som lyssnare ska visa förmåga att lyssna, komma med frågor och föra en diskussion runt det framförande du hör. Det kräver att du lyssnar aktivt.

Du som talare ska visa förmåga att ha en röd tråd i ditt framförande och hålla dig till ämnet. För högre betyg ingår även att kunna anpassa innehållet till de som lyssnar, t ex genom att förklara svåra ord.

Charles Dickens

Under SO-lektionerna har ni jobbat med den industriella revolutionen, och tittat på filmen om Oliver Twist. Författaren till boken Oliver Twist hette Charles Dickens, och han levde mellan 1812 och 1870 i England, i ett samhälle som präglades av den industriella revolutionen.

http://prezi.com/0n-5pozfl9sp/untitled-prezi/



Jag vill att du funderar över några punkter efter att ha sett filmen Oliver Twist. Skriv ned dina tankar i ett Drive-dokument och dela med mig. Döp det till Oliver Twist samt ditt namn.

1. Vad var dina intryck av miljön som filmen utspelar sig i?
2. Varför tror du att Oliver började stjäla, även fast han visste att det var fel?

Läs nu novellen Banvakten. Gör en analys av den på din blogg genom resonera kring punkterna här nedanför. Ta hjälp från sidorna 126-139, samt 151 i boken.

Börja ditt inlägg så här: Jag har läst novellen Banvakten av Charles Dickens.

1. Jag hittar de här kännetecknen som stämmer med genren novell: (se rutan på sidan 151 i svenskboken)
2. Novellen inleds.....
3. Huvudkaraktären/karaktärerna är..........
4. Spänningen byggs upp runt....................
5. Novellen utspelar sig under(tid)..............
Novellen slutar med att....................
6. Det här hade jag önskat fanns med i Dickens novell:............
7. Det som var extra bra i novellen var...............
8. Mina egna tankar runt novellen:

Onsdag 27/11

Idag ska du fundera lite över hur du själv använder Internet. Jobba i ett Google Drive-dokument, som du döper till Internet+ditt namn, och delar med mig.

Lista de tre sidor som du besöker oftast på nätet. Försök att svara på frågorna här nedanför när det gäller var och en av sidorna. Det är viktigt att ibland ställa källkritiska frågor, till exempel runt sidor man själv besöker. Hur mycket kan man lita på informationen som sprids på nätet?

1. Vem ligger bakom sidan? Är det en privatperson, organisation, företag eller myndighet. Är det några du känner till och litar på? Finns det kontaktuppgifter till dem som är ansvariga för sidan?

2. Varför har sidan skapats? För att sprida information, få dig att köpa/tycka någon eller som ren underhållning?

3. Vad finns på sidan? Är det personliga åsikter, fakta? Stämmer innehållet med det du själv vet om ämnet. Kan du kontrollera om det som står är sant på något sätt?

4. När uppdaterades sidan senast? Det bör stå vilket datum sidan senast uppdaterades, en gammal sida är inte så användbar som källa. En sida bör innehålla aktuell information och fungerande länkar.

5. Hur hittade du hit? Genom kompisar, någon sökmotor, länkad från en annan sida.....?

Om du blir klar: Jobba med det arbetsblad som du får av min vikarie.

Ett helsvenskt språk - eller?

Jag måste hitta tejpen, så att jag kan slå in de ganska billiga jeansen jag köpte till min kusin. Vi ska äta lunch på ett trevligt café idag så att jag kan gratulera henne.

De fetstilta orden i texten här ovanför, är exempel på ord som vi lånat in till svenskan från andra språk. Sådana ord kallas lånord. De ord som "alltid" funnits i ett språk kallas däremot arvord.

Att ta reda på var ett ord kommer ifrån kallas för etymologisk härledning.

Alla språk lånar ord från andra språk - så har det varit i alla tider. Många av de ord som vi idag tycker är helsvenska är från början lånade från andra språk, som till exempel billig eller kusin i texten ovanför.

Vi lånar ord från de människor vi umgås med. Du själv påverkas av språket dina kompisar använder. Om Sverige har många kontakter med ett annat land, till exempel genom handel, så blir det ofta så att ord från det landets språk börjar användas här.

Ibland uppfattas ett särskilt språk som särskilt inne eller modernt, och då är det vanligt att man lånar in ord från det språket. Språkforskare kallar det för att olika ord har olika hög prestige. 

Svenskan har framför allt lånat ord från fyra stora språk:

• latin
• tyska
• franska
• engelska

Ta reda på från vilka språk de här orden kommer: 
jeans
marsipan
omelett
modern

Testa att skriva ordet+etymologi i google-sökrutan. Vad hittar du?

Men nya ord då?

Vårt ordförråd växer hela tiden - både det vi använder som enskild person och antalet ord som finns i ett helt språk. Vi behöver nya ord för saker som är nya i vår vardag till exempel.

• Diskutera i grupp och försök att komma på ord som ni inte tror fanns för 15 år sedan. Hur många kan ni komma på?
• Kan man se något mönster för inom vilka områden orden kommer ifrån?

När uppstår nya ord?

Så här säger Per-Anders Jande, nyordsredaktör på Språkrådet:

- Ibland kommer de till bara för att någon vill vara fyndig. Men ofta är det en ny företeelse eller ett nytt begrepp som behöver ett ord för att vi ska kunna referera till det. Ett nytt uttryck i år är räckviddsångest - oron en person som kör elbil kan få inför att batteriet inte ska räcka fram till nästa laddningsställe.

Vad som sedan avgör om ordet integreras i det svenska språket eller faller i glömska, är svårt att sätta fingret på, konstaterar han.

- Ofta handlar det bara om ifall vi gillar ordet eller inte. Sedan påverkar det om tidningar, tv eller bloggare med stor publik börjar använda ordet. Då sprids det till många och har stor chans att etablera sig.

Vissa ord fastnar eftersom de används vid ett uppmärksammat skeende. Per-Anders Jande jämför ordet helikoptermamma som snabbt försvann, med curlingförälder som etablerade sig i svenskan.

- Det fastnade av någon anledning, kanske för att det blev en debatt i samband med ordet. Det fick mycket uppmärksamhet och det kommer fortfarande nya ord som sätts ihop med curling, som curlingvårdcentral.

När ett nyord kan klassas som en del av svenska språket är också svårt att säga. Även om många använder Svenska Akademiens ordlista för att lösa språkdiskussioner och Alfapettvister poängterar Per-Anders Jande att det inte finns något officiellt ordförråd i Sverige.

- SAOL och alla andra ordböcker är bara ett urval av ord. Svenska språket är en demokratisk process som förändras hela tiden. Nya ord kommer till hela tiden och det är vi som använder språket som bestämmer vilka ord som ingår, det gör ingen annan.

Ur Göteborgsposten, 21 december 2012

25 nyord som försvann - 2000 till 2011

Här följer ett urval försvunna nyord, kategoriserade efter det år då de presenterades på Språkrådets lista. Det är ord som inte blev så allmänt använda att de blev accepterade som nya ord.

2001

Kalendermormor - Används om en äldre, upptagen släkting som måste bokas in i mycket god tid om man vill ha barnvakt.

Julgranssyndrom - Ett tillstånd av överbelastning, som en julgran med alltför många prydnader.

Mobilblottare - En person som via telefonen blottar sitt privatliv inför alla utan att genera sig det minsta. Det kan vara på bussen, kaféet eller någon annan offentlig plats. Att människor runt omkring kan höra allt som sägs gör bara saken bättre.

2002

Nätdeklerant - Användes om en person som deklarerade via internet.

Svenna sitt liv - Att ordna sitt liv så att det blir lika framgångsrikt som fotbollstränaren Sven-Göran Erikssons, framförallt genom att tänka positivt.

2003

Finansfobi - Ångest inför räkningar eller meddelanden från myndigheter, som yttrar sig i motvilja att läsa sådana brev.

Kreativ skolgång - En term för elevers manipulerande för att få bättre betyg genom att byta till lättare ämnen, lättare utbildningslinje med mera.

Pompekunskap - Kunskap om något som kan vara trevligt att veta men som är oviktigt, som att Karl XII:s hund hette Pompe.

2004

Datalektiker - Används om en person som verkar ha svårt att använda dator och Internet.

Studsmattesjuka - Studsmattan hade på sommaren blivit lika vanlig i svenska trädgårdar som grillen. Men med studsande barn följde också ett antal studsmattsrelaterade skador.

2005

Kungspudel - Ursäkt från kunglig person.

2006

Fulbryt - Känslan att man vill bryta ihop när man ser sig i spegeln vissa dagar.

Helikoptermamma - Används om en överbeskyddande mamma.

Kalle Anka-logistik - Arbetet med att ordna julaftonens aktiviteter så att man hinner se på Kalle Anka på tv.

Receptmotionär - Person som får motion utskrivet på recept.

Sverka - Att klaga på inköpt vara som man är missnöjd med. Efter mannen som gett konsumenträtten ett ansikte, Plus tidigare programledare Sverker Olofsson.

2007

Wikipedisk - Tvivelaktig. Anspelade på att Wikipedia inte alltid är pålitligt och anknyter till encyklopedisk.

2008

Celebritariat - En grupp av B-kändisar.

2009

Frimester - Semester då man är helt ledig och inte uppkopplad till arbetet via e-post eller mobil.

Oresebyrå - Företag som hjälper personer som vill diskutera en fråga tillsammans utan att behöva resa till ett fysiskt möte.

2010

Plånboksbröllop - Enkelt bröllop, anpassat efter plånboken. I stil med plånbokspolitik och plånboksvänlig.

2011

Attitydinkontinens - Oförmåga att hålla in med vad man tycker.

Flipperförälder - Förälder som vågar släppa i väg barnen och låta dem klara sig på egen hand.

Förväntis - Används om en person eller något man förväntar sig något av.

Vattkoppsgodis - Godis smittat med vattkoppsvirus. Kan ges till barn så att de får sjukdomen överstökad vid ett passande tillfälle.

• Gå in på http://www.sprakradet.se/15910. Skriv tio egna meningar som innehåller något av nyorden från 2012. Dela med mig.

Vårt språk - inledning

Lisa__ bussen__ stan med sina kompisar. ___första de fick syn__ när de__ fram, var__ supersnygg tröja i ett skyltfönster, den snyggaste tröja Lisa någonsin hade fått syn ___. Men hon hade inte tillräckligt __ pengar__ att köpa____. Hon tog upp mobilen__ ringde sin mamma.

• Hur kommer det sig att du ganska lätt kan fylla i luckorna? Vilka slags ord är det man kan plocka bort?
• Varför behöver vi ett språk? Hur kommer vi överens om vad som gäller?

Testa att göra en egen text på liknande sätt. Dela med mig.

Vecka 45 - film

När du jobbat färdigt med häftet: från film till premiär, får du här nedanför en ny uppgift.
Om du vill kan du jobba tillsammans med en kompis, använd källor på Internet när ni behöver.


Förklara orden nedan med egna ord. Jobba i ett Drivedokument som du döper till Filmens medarbetare. Du behöver inte dela det med mig.

Statist
Stuntman
Attributör
Ljudtekniker
Regissör
Regiassistent
Producent
Rekvisitör
Stylist
Manusförfattare

Vilket av yrkena tycker du verkar roligast? Varför?

Nyhetsartikel

Du har fått tillfälligt jobb som reporter på Oppebys Allehanda!

Som ny journalist är du ivrig att få visa vad du kan, nu när det är dags att skriva din första artikel.

Du har friheten att välja själv vad din artikel ska handla om, så länge du får det du skriver att verka rykande aktuellt och av intresse för så många att det platsar i tidningen!

Tänk på det du lärt dig under din korta men intensiva journalistutbildning:

• En artikel består av huvudrubrik, ingress och brödtext. Mellanrubriker, bild och bildtext kan förekomma i många fall.
• De journalistiska frågorna är otroligt viktiga: Vad? Var? Vem? När? Hur? Varför?
• Du måste som reporter vara objektiv i det du skriver, känslor och värderingar hör inte hemma i en nyhetsartikel.
• Tänk på att använda ett språk som alla förstår, svåra ord bör du förklara om du har med dem i texten.
  
  Huvudrubriken ska vara skriven i typsnittet Arial, fet stil, 14 p. Ingressen och brödtexten skrivs i Times New Roman, 12 p. Ingressen ska ha fet stil. Dela upp texten i två spalter, ett vanligt sätt att strukturera en artikel i en tidning.

Skapa ett dokument som heter nyhetsartikel, samt ditt namn. Dela med mig på annmariehagberg@gmail.com
Du ska vara färdig senast i slutet av lektionen på fredag. Ditt arbete bedöms efter hur väl du anpassar ditt språk till nyhetsartikelns genre, och hur väl du följer artikelns uppbyggnad.

Här kan du titta på hur en artikel är uppbyggd.

Lycka till!

“Whoever controls the media, controls the mind”

― Jim Morrison

Vecka 42

Onsdag:

Daim är det godaste godiset.
Michael Jackson dog 2009.
Smålänningar är snåla.
Skolmaten är god.
Alla passar i svarta kläder.
Tyska är svårare än spanska.
Abraham Lincoln var en amerikansk president.
H&M är en stor klädkedja.
Gul är ett exempel på adjektiv.
Många åker bil till jobbet.
Katter är söta.
Fotmassage är skönt.
Fotboll är roligare än hockey.
Alkohol är skadligt för kroppen.

Torsdag:

Markera texten under fliken som heter En otäck händelse. Klistra in den i ett nytt Drive-dokument.
( Ctrl+c - kopiera, Ctrl+v - klistra in)

Tänk dig att texten ska publiceras som en nyhetsartikel i en tidning. Du behöver skriva om i texten, så att den blir helt objektiv. Välj sedan en bättre rubrik, och gör en ingress till texten. Välj en passande bild och skriv en bildtext. En sida där du kan hämta bilder som är tillåtna att använda: www.flickr.com

 Dela den med mig på annmariehagberg@gmail.com.

Om du blir klar: Fortsätt i samma dokument. Läs dagens SN - kom med förslag på nya rubriker till olika artiklar.

Lycka till!

Fredag:

• Nyhetsingressen - sammanfattar det viktigaste

"I samband med at polispersonal i Nyköping skulle ta fingeravtryck på en misstänkt i början av september, användes en del våld."(ur SN, 15/10)

• Citatingressen - börjar med ett citat:

- En ickefråga. Så beskriver skolchefen Eric Rudholm oron för splittrade profilklasser på Borgis. (Ur SN, 15/10).

• Detaljingressen - Förstärker en detalj:

"En stor kanelbulle ligger på bordet framför Kim. Hon har precis varit och handlat..."(Svenska Direkt)

• Kontrastingressen  - bygger på motsatser:

"Kön till skolmatsalen är kort, och eleverna, som får höra att det serveras fisk, suckar och tar lite fil i stället. Kön ned till kvarterets affär är desto längre." (Svenska Direkt.)

Din uppgift:
Läs artiklar i dagens SN - leta efter olika slags ingresser. Skriv ned dem i dokumentet du jobbade med igår. Vi tittar på dem tillsammans i slutet av lektionen.

Torsdag v 41

Nu ska du själv titta lite närmare på en nyhetsartikel. Läs enskilt artikeln på sid, 339-340 i boken. Svara därefter på frågorna här nedanför. Jobba i ett Drive-dokument som du delar med mig. Döp det till "Vattenpipa" samt ditt namn.

1. Titta på rubriken. Tycker du att den är lockande? Vad berättar den om artikelns innehåll? 
2. Läs igenom ingressen. Sammanfattar den artikeln på ett bra sätt? Lockar den till att läsa vidare?
3. Vad berättar bakgrunden till artikeln om? Hjälper den dig att förstå innehållet bättre?
4. Vad tror du att pratminus är?
5. Vilka källor presenteras i artikeln? Verkar de pålitliga?
6. Hur avslutas artikeln?

Om du blir klar: Titta in på hemsidorna för några tidningar: SN, DN, Expressen och New York Times.

Vilka är deras huvudrubriker idag? Skriv upp dem också i ditt dokument.

Lycka till!

Konsten att söka och förmedla information

I det arbetsområde vi kommer att jobba med fram till lovet, kommer du att:

• lära dig nyhetsartikelns och reportagets syfte och innehåll. 
• läsa och granska nyhetsartiklar och reportage.
• träna på att söka information i massmedia.
• träna på att vara källkritisk.
• skriva ett eget reportage.

Källkritik har du arbetat ingående med på SO:n, så på svenskan kommer fokus att ligga på nyhetsartiklar och reportage.

Ur kursplanen i svenska:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

http://answergarden.ch/view/70126

Hiphop, hur dök den opp?

Titta tillsammans med en kompis på de två webbsidorna. Diskutera och skriv ned era tankar i ett Drive-dokument.

• Hur presenteras hiphopens ursprung på de båda sidorna? Finns det likheter, skillnader? Försök att sammanfatta hur hiphopen startade, utifrån de två källor du har att tillgå.
• Varför tror ni att musiken fick sådan genomslagskraft?
• Gör en lista på fem viktiga ord som ni tycker tillhör "hiphopgenren" - förklara dem så att en kompis förstår.

Hiphopens ursprung 1

Hiphopens ursprung 2

TODO-list:

1. Jobba klart med häftet om biblioteket.
2. Om du inte är klar med din novell, gör klart!
3. Leta efter ett bra citat eller ordspråk som du fastnar för av någon anledning: roligt, tänkvärt eller sorgligt? Lägg upp citatet på din elevblogg, tillsammans med en motivering varför du valde det.

Var letar jag?

Svara på frågorna som handlar om källor:

Vadå blogg?

Ordet blogg är en avkortning av webblogg, som kommer från det engelska ordet weblog - (web och log).

Det betyder ungefär webbdagbok. En blogg är en webbplats där inlägg publiceras i tidsordning, de senaste inläggen kommer oftast högst upp.

2009 startades runt 200 000 bloggar om dagen sägs det.

Uppgifter, att diskutera muntligt:

1. Gå in på www.bloggtoppen.se och titta på vilka bloggar som ligger på plats 1-5. Vad handlar de om? Känner du igen några av bloggarna?
2. Försök att ta reda på lite om de personer som har bloggarna på plats 1-5. Ålder? Man eller kvinna? Bor de i storstad eller på landet?
3. Hur skulle du beskriva en typisk bloggare?
4. Hur många läsare har de mest lästa bloggarna på bloggtoppen?
5. Välj ett intresse, till exempel ridning, bakning, inredning eller hårdrock. Leta efter bloggar om dina intressen. Hur många hittar du? Är det någon som gör dig nyfiken, varför i så fall?
6. Av det du ser på Internet, vilka tror du att bloggarna riktar sig till först och främst?
7. Vad skulle krävas för att du regelbundet skulle följa en blogg? Layout, innehåll, foton?

Kamratrespons på novellen

Ge respons på en novell som din kompis har skrivit. Genom att tänka på frågorna här nedanför, kan du hjälpa din klasskamrat att bearbeta sin novell.

När du själv fått respons så fortsätter du att skriva. Jag kommer att titta på era noveller under veckan och ge tips och råd.

1. Vad tycker du om titeln? Får du lust att läsa vidare eller kan du komma på alternativa titlar?

2. Vad tycker du om början? Vad är bra? Finns det något som kan förbättras?

3. Finns det gestaltningar? Var skulle det annars passa att skriva gestaltande?

4. Innehåller novellen dialog? Är dialogen i så fall skriven på ett varierat sätt? (Inte för många “sa” till exempel).

5. Vad är det som är mest spännande? Vilken verkar vara novellens höjdpunkt?

6. Vad tycker du om slutet? Motivera.

7. Vad/vilka avsnitt gillar du bäst? Varför?

Skrivande på gång....

Nu är klassen igång med novellskrivande. Utkast knappas ned för brinnande livet. Den som vill kommer att delta i SN:s novelltävling!

Planera din novell

Novellplanering

Nu är det dags att planera din egen novell. Det är inte alltid så lätt att komma på något att skriva om. Ett tips från många författare är att jobba med något som man själv eller en kompis varit med om.

Tänk också på att en novell oftast utspelar sig under ganska kort tid, och med få personer inblandade.

1. Hur ska novellen börja? Med en återblick, mitt i en händelse eller kanske med en dialog? Tänk på det du lärt dig om hur inledningen kan skapa intresse.
   
   
2. Vem är det som berättar? Jag-form, tredje person, en “allvetande” berättare…..
   
   
3. Vilken konflikt ska din novell handla om? Kärlek, kriminalitet, svartsjuka…..
   
   
4. Bestäm dig för vilka personer som ska vara med i din novell. Anteckna lite runt deras ålder, utseende, egenskaper och så vidare. Var bor de, hur klär de sig? Tänk på att skriva gestaltande.
   
   
5. Du behöver också komma fram till vilka miljöer novellen ska utspela sig i. Tänk på att jobba med gestaltningen även här: hur luktar det, vilka ljud hörs, vad ser man i den miljö du skriver om. Plantering av ett föremål, en person eller en händelse i början av novellen, kan vara ett sätt att knyta ihop handlingen på slutet.
   
   
6. På vilket sätt har huvudkaraktären förändrats på slutet av novellen?
   
   
7. Vad ska vändpunkten (peripetin) vara i din novell?
   
   
8. Hur ska slutet vara? Lyckligt, olyckligt, öppet? Försök att knyta ihop handlingen på ett bra sätt.

Liten novellordlista:

Karaktärer - personerna som är med i din novell

In medias res - i sakernas mitt. Ett sätt att börja novellen, mitt i en händelse.

Peripeti - vändpunkt. Det ögonblick i en berättelse, där handlingen vänder.

Kronologisk ordning - handlingen berättas i den ordning allt händer, från början till slut.

Parallellhandling - två eller flera handlingar utspelar sig samtidigt.

Inre monolog - vi får ta del av vad en person tänker och känner, hur hen resonerar med sig själv.

Dialog

Dialogen

Dialog betyder genom samtal. I en dialog kan du visa mycket av hur karaktärerna känner sig och vilken relation de har till varandra.

När du skriver dialog, tänk på att ta ny rad och skriva talstreck varje gång du byter mellan karaktärerna.

Ett tips är också att använda synonymer för ordet “sa”. det blir ganska tråkigt med upprepning om varje replik i dialogen slutar med “sa han” eller “sa hon”.

Förslag: viskade, ropade, skrek, kvittrade, tjöt, hummade, vrålade, menade……

Uppgifter:

1. Skriv en dialog mellan två karaktärer. Varje replik får bestå av max två ord.

2. Välj en av situationerna och skriv en dialog.

- Vad en busschaufför absolut inte får säga till dem som åker med bussen.

- Vad en förälder absolut inte får göra eller säga när man tar hem sin första pojk- eller flickvän.

- Vad en lärare inte får säga till sina elever.

Gestaltning

Gestaltning

Gestaltning handlar om att visa istället för att berätta, man måste läsa mellan raderna för att förstå.

Exempel: Bilen körde iväg.

Den blanka, svarta Lamborghinin rivstartade så att gruset sprutade, sköt iväg med ett öronbedövande muller och lämnade en stark doft av bensin efter sig.

I gestaltningen används flera sinnen för att vi ska kunna se, höra och känna hur bilen kör iväg. Författaren skriver inte rakt ut att det är en bil som åker iväg, men vi förstår det ändå.

Exempel: Torres sparkade iväg bollen.

Torres muskulösa, strumpklädda vrist vred sig i perfekt vinkel, publiken hörde en dov duns, för att sedan resa sig i ett fullkomligt öronbedövande jubel när den vita läderkulan seglade in i motståndarkrysset med ett rassel som lät som den ljuvaste musik.

Exempel: Hästen hoppade över hindret.

Sågspånsdoften fyllde manegen, publiken var knäpptyst och bara klappret av hovar hördes.Den blankryktade connemaran tog ett språng, som lyfte hela ekipaget högt över de blårandiga bommarna.

Uppgift: Skriv korta gestaltningar till meningarna här nedanför. Tänk på att inte använda orden i meningen, och försök att tala till flera av läsarens sinnen när du skriver.

1. Sara var jätteledsen och olycklig.

2. Tränaren var arg och tjurig.

3. Det var en solig sommardag på stranden.

Rut

När du läst novellen Rut, svarar du på frågorna på sidan 301 i boken. Jobba i Drive, döp dokumentet till "Rut" samt ditt namn, dela med mig på annmariehagberg@gmail.com.

Om du blir klar arbetar du med slutet på din novell, om du inte är klar med det.

Slutet

Du har jobbat med inledningen till en novell, nu är det dags att runda av och tänka på slutet. Några saker är typiskt för novellens slut:

• Karaktären ska ha genomgått någon slags förändring. Hen kan ha lärt sig något nytt om livet, sig själv eller om andra.
• Ett bra knep för att få till ett lyckat slut kan vara att återkoppla till inledningen, så att texten känns som en sluten cirkel. Det kan till exempel vara att man skördar sin plantering, alltså att något från början dyker upp på slutet.
• Du bestämmer om du vill ha ett lyckligt eller olyckligt slut. Kanske väljer du ett öppet slut, där läsaren själv får tolka vad som händer/kommer att hända.

Uppgift:

Läs texten om Jakob på sidan 170 och 171. Sedan skriver du enskilt ett eget slut på texten enligt instruktionerna i boken. Jobba i Google Drive, döp dokumentet till Slut samt ditt namn. Dela med mig på annmariehagberg@gmail.com.

Lycka till!

Inledning novell - tillbakablick by annmarieh on GoAnimate

Dags att börja skriva!

Jobba enskilt eller i par. Skriv i Google Drive, döp dokumentet till Inledningar samt ditt/era namn, dela med mig på annmariehagberg@gmail.com
Skriv fem korta inledningar, som alla börjar på olika sätt enligt det vi pratat om.

1. Med en person- eller miljöbeskrivning.
2. In medias res, alltså mitt i en händelse.
3. Med en återblick.
4. Med en tanke, en inre monolog.
5. Med en dialog.

Vi kommer att titta på inledningarna tillsammans när ni är klara. Lycka till!

Till salu: babyskor, aldrig använda.

Grovplanering höstterminen

De här arbetsområdena kommer vi att arbeta med under hösten:

•  Vecka 35-38 Noveller-skriva och läsa, SN novelltävling. 
• Vecka 39-40 Källkritik, citat, källhänvisningar. 
•  Vecka 41-43 Skriva artikel. 
•  Vecka 45-47 Läsa och samtala om noveller. 
•  Vecka 48-50 Ordklasser och skrivregler.
•  Vecka 51 Avslutningsvecka. 

 Vi kommer också att samarbeta med bland annat idrott och bild. Under vecka 38-40 jobbar ni med ett videoinlägg i träningsdagboken. Att filma en novell kommer ni att göra på bilden, och en del tid för manusskrivande till exempel kommer vi att använda svensklektioner till.